Etikettarkiv: tomma väggar

Med kudde under huvudet

Ikväll sover jag med kudde. Mitt huvud mot denna, ögonen mot taket; mot lampan vars kyligt energisnåla ljus skär in i vitan. Kudden stöttar mitt huvud, balanserar min kropp – ändå tappar jag pennan som skriver dikten. Greppet är viljelöst, fingrarna dränerade på sin stryka. Det finns ett ingenting, efterlämnat av ett någonting. Det är detta som är ihågkommet, hur jag än vill och trots att jag inte vet om, känner eller förstår det. Annat än genom fingrar som plötsligt förlorar greppet om skapandets nålsudd, och den faller handlöst till marken.

Ljudet som uppstod studsade mellan tomma väggar i min hjärna, försvann därefter ut i tidsrummet och förvandlade tystnaden till ett eko.