Början på slutet

Hettan slog emot mig som en vägg. Varje andetag var närmast livlöst, fyllt endast av en värme som nästan gick att tugga, som fick hela kroppstemperaturen att öka, svälla.

Jag sitter här i en yukata och försöker undvika att svettas. Fram tills nu har det inte fungerat alls. Mitt rum är alltför hett för att ens gå in i. En skylt med orden ur funktion känns väldigt lockande. Men var ska jag då sova?

Sjätte dagen: Så mycket men också så lite

Helgen innehöll mycket, invigningen av en konstinstallation min mamma jobbat på och jag själv varit hyfsat delaktig i. Det var lyckat, fyllde mig med stolthetskänslor och följdes av ett samtal mellan olika representanter för olika inriktningar inom kristendomen. Invigningen hade inget med detta att göra men jag satt kvar och lyssnade, ville dock om och om igen säga att det stora antalet inriktningar var lika naturligt som ett måste för att alla troende ska finna den väg som passar dem bäst, även om det är samma gud de tillber. Men jag sade förstås ingenting, var endast en anonym ateist – eller något åt det hållet – som uppskattade att lyssna till andras åsikter och livsåskådningar.

De talade om enighet också. Alla kristna behöver inte enas under en inriktning, de behöver bara respektera varandra liksom alla oss som inte tror eller tror på något helt annat. Åtminstone en av prästerna visade också att detta var något av det viktigaste. Men efter att ha sett den danska serien Kärlekens Bud tvekar jag inte en sekund på att det finns präster som mer än gärna talar om förståelse och respekt.

Helgen bestod också av en resa till Ramnäs där laxsallad avnjöts på det nyöppnade Café Kusken, följt av fika och sådant som hör till. Därpå tog Power Meet slut och plötsligt var allt som vanligt, om än lite svettigare och skitigare än tidigare.

Sedan var det tydligen måndag också, jobb och allt vad det innebär, men även om det alltid finns något att säga om kunder och missförstånd, om personer som sitter och talar men utan att förstå, och om diskussioner om mat, för att inte tala om hur hela bygget tänker äta sig feta på M&M’S, så finns inte mycket ork kvar i systemet. Jag önskar er därför en god natts sömn, och hoppas på att själv få en.

Om NuYu

»Man formulerar sig och tror att det ska hjälpa mot något.« - Anna Hallberg Visa alla inlägg av NuYu

3 responses to “Början på slutet

  • Oskar Källner

    Låter som att du hade en intressant eftermiddag! 🙂

    Som tur är så är kristendomens centrum inte en massa dogma (som man ibland kan ledas att tro) utan istället är det en relationell religion.

    Jesus säger:
    Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus.
    – Joh 17:3

    Så som tur är måste inte alla kristna hålla med varandra i trosfrågor. Man måste inte ens ha ”rätt.” Centrum är att leva tillsammans med Gud i sin vardag. Gör det hela sååå mycket enklare… och svårare…

  • Oskar Källner

    Kanske det… Du får säga till nästa gång det blir ett inter- eller internt religionssnack! 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: