Andra gången gillt?

Under dagen har jag skickat in min bok till ett flertal förlag, i hopp om att något denna gång ska nappa. Om några månader vet jag med säkerhet om Novell kommer publiceras. Åtminstone på det sätt jag önskar publicera den. Det finns alltid andra alternativ. Men jag har alltför många idéer och planer för att inte låta den blomma ut i sin helhet. Och skäms den som ger sig.

Nu återstår väntan. Det skulle inte en av bokens huvudpersoner tycka speciellt mycket om.

Annonser

Om NuYu

»Man formulerar sig och tror att det ska hjälpa mot något.« - Anna Hallberg Visa alla inlägg av NuYu

11 responses to “Andra gången gillt?

  • tankarkring film

    Lycka till, hur det än går för dig!

    -MIB

  • Silke Neryn

    Fan ta alla publikationsförlag, att du ens försöker – låt oss istället starta eget och bli en del av skummet på den kommande jävla tsunamin.

    Kan musiken så kan onekligen det präntade ordet.

    • NuYu

      Tyvärr är ju det stora problemet att jag knappt ens är skummet här ute. Och alla håller ännu hårt på böcker av papp. Det är ännu för dyrt för att verkligen kunna nå ut, om man går genom böcker-på-beställning-tjänster. Åtminstone om man är i mina kläder.

      Musiken kan förvisso, men hur bra går det egentligen? Hur många frågetecken finns det inte? Och om ingen ens vill betala för musiken, varför ska de då vilja betala för texten? Och om textens skapare i framtiden inte ens kan komma i närheten av att leva på det, vilken anledning finns det då att fortsätta? I dagens penningekonomi krävs trots allt stålar.

      • Silke Neryn

        Jag är av motsatt syn. Jag ser skapandet som belöningen i sig självt, förväntar mig aldrig få en spänn för det jag skriver, och ser istället det personliga uppoffrandet för konsten som hela poängen.

        För om du i dagens penningekonomi lägger ut timmar på att skriva och författa, trots att du vet att du aldrig kommer få ett öre för mödan – då måste du verkligen vara och vilja på riktigt.

        Självfallet, i en retroaktiv utopi – så skulle konstnären få ordentligt betalt för det hon älskar att göra. Men jag tror att den nya tiden är här för att relativt stanna, och konstnärskapen kommer att förändras i linje med det. Och själv ser jag det mest som något positivt.

        Själv jobbar jag så jag överlever. Varken mer eller mindre. Det är priset jag betalar för att vara en drömmare på deltid. Och det är också ett pris som är värt varje öre.

      • Silke Neryn

        Men som sagt, lycka till. Jag förstår självfallet din tanke också.

        Sedan är jag säkert för mycket modern töntanarkist för att någonsin vilja vända mig mot publiceringsinstitutioner när hela utvecklingen går så gloriöst skitigt åt det andra hållet.

        Så smaken är olika, men alltid respekterad.

  • RJ

    Det kommer gå bra. Som jag sa – kan t.o.m. se berättelsen som film.

  • Lerblomster

    Jag håller tummarna! Hoppas du inte behöver vänta för länge på svar! Fortsätt med skrivandet!

  • NuYu

    Silke Neryn:
    Jag förstår, det är förstås ett sätt att se på saken, och delvis delar jag din tanke. Trots det bör ju skaparna kunna leva på sina förverkligade drömmar, och inte bara nöja sig med faktumet att det blev verklighet. Trots att det är en underbar belöning i sig. Faktum är att jag anser dina tankar vara framtiden, men då enbart i ett samhälle olikt vårat eget. Kika in The Venus Project, och alla tankar om resursbaserad ekonomi, jag tror det kan vara av intresse för dig. Inte minst denna video, delvis med sina frågetecken, men synnerligen intressant till början och inte minst mot slutet. I ett samhälle där alla har möjlighet att leva på sina drömjobb, även om det så är ett knapert leverne, vilka möjligheter för det inte med sig? Fler skulle våga, konsten skulle växa ännu mer, och vi alla skulle tjäna på det.

    RJ:
    Nappar de inte skickar jag den i manusform till Josef Fares. 😉

    Lerblomster:
    Tack, förhoppningsvis tar det inte lika lång tid den här gången. Så lång är ju Novell trots allt inte.

    • NuYu

      Tack, men ser jag inte, gömt bakom två ord och ett utropstecken, en önskan att slänga sig in i Silkes och mina splittrade och sammanfallande åsikter med hårt mot hårt? 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: