/svart

ljusets vita stiger uppåt –
likt ett öga slutar sova
utanför bär snön samma färg
men kylan tränger på;
frambringar närhet från delade kroppar

på insidan,
klättrar jag uppför hjärtats väggar
badar i svart blod,
det är på alla andra sätt tomt;
värmen kvävd av det som förr var rött

skrapa hål i berg – nå fram
men försök och livet rinner undan

innesluten i singularitet,
för ett hjärta är alltid ett
öppna detta och förblöd
– kanske vore det att föredra
… men jag klarar inte av att fatta kniven

klättrandet blir snart en lek,
med den stilla vind som aldrig kom,
genom viftandet i tomrummet
där försiktighet är a och o, är inget
bara svart

Annonser

Om NuYu

»Man formulerar sig och tror att det ska hjälpa mot något.« - Anna Hallberg Visa alla inlägg av NuYu

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: