Återvänd

När jag tryckte på den sista tangenten uppenbarade sig hennes leende framför mig. Jag målade det, samtidigt var det jag som – efter att dessa tunna läppar med blottad tandrad emellan haft sin tid i ljuset – lät dem tona bort i det svarta, såsom i en film, men här var eftertexterna tomma; jag skrev dem aldrig. Istället lade jag filmen åt sidan och lät det svarta rulla vidare.

När jag sedan åter ser på den: spolar tillbaka och går igenom de första scenerna, inser jag att där gömmer sig mer än jag någonsin kunnat drömma om. En kropp som med öppna armar välkomnar mig, tillbaka och hem; jag fattar tag i händerna, följer dem hela vägen till slutet, där det åter blir tomt. Då lutar jag mig tillbaka, låter det mörka fortsätta, och blandar en kall drink; krossar isen med tänderna. Allting medan leendet jag skapade på skärmen istället formas i mitt ansikte.

Mörkret fortsätter rulla förbi. Jag låter tangenterna vara – för den här gången, och känner efter i min hand. Där finns den välbekanta värmen, från det förmodade fula. Jag ler.

Om NuYu

»Man formulerar sig och tror att det ska hjälpa mot något.« - Anna Hallberg Visa alla inlägg av NuYu

3 responses to “Återvänd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: